Även om det kanske sticker i ögonen på människor så måste jag erkänna att jag har självförtroende. Jag tror på mig själv, jag vet att jag kan.
Speciellt kan jag uttrycka mig i ord. De senaste trettio minuterna har jag läst igenom några gamla texter jag har skrivit. Och jag säger bara:
Ouch, vad de är bra!
Frågan är vad jag ska göra med dem? Ska jag behålla dem för mig själv, eller sprida dem bland människor för att väcka känslor som förändrar?
Att ha en förstaklassig idé men inte rätt verktyg.
Gör det som känns bäst för du är ju bäst, Elin! (eller vi kan dela den platsen)
Det låter klokt. Men om jag inte vet hur man verkställer alternativet som jag känner för (dela med mig av dem); är det fel alternativ då?
Då sätter du det du känner för (att dela med dig av dem) som ett mål och sedan försöker finna vägar som leder dig dit! Det finns ingen fel i att göra det magen säger!
Ett väldigt bra råd. Jag ska försöka. Tack
Inget ska det förstås vara! xD